Åter en lång dags kväll och på soffan funderar jag på om jag kommer att lyckas se Tinker Tailor Soldier Spy – gillar ju Alfredson/van Hoytema, och det gamla kalla kriget kanske på ett udda vis kan skänka en välgörande distans från det nya. Men jag har varit för trött och valt sängen efter inledningsscenerna, flera gånger.
Gör en ny ansats. På vägen dit har jag snubblat över ett fint flöjtsolo, från Dungens spelning på Psykjunta 2o13.
