Skulle det vara svårt att skriva ett inlägg varje dag? Så här svårt är det.
***
För att säga något lite mer seriöst skulle man ju kunna ta upp det här med vilka som egentligen har tid att ägna sig åt skrivande, eller bevaka sociala medier. Och vilka som överhuvudtaget lär sig eller kommer på tanken att använda de medel som trots allt står till buds.
Inom teatern talar man om community theatre, som syftar till att föra ut teatern i samhället, i grannskap, på arbetsplatser och andra ställen bortom de speciellt avsatta rummen. Teater InterAkts och Asylgruppens No Border Musical blev till exempel klassad som ett exempel på det.
Nu är bloggar och sociala medier redan givetvis något annat än en relativt smal kulturföreteelse som teatern är eller var. Det handlar om teknik, skulle man kunna säga: Hela kommuner använder till exempel vad som rent tekniskt börjat som bloggverktyg för sina hemsidor. Sociala medier är givetvis ytterst en teknik, en form, även om vi fortfarande tänker på något arketypiskt snarare än en teknisk form. På så sätt är det många som gör just detta: använder en billig och kraftfull teknik för samhällets bästa. Ni skulle säkert kunna ge mig många exempel här och nu.
Men jag skulle ändå gärna se att alla vi som tillbringar en stor del av dagen och livet bakom stora och små skärmar, vi (och här menar jag ”jag”) som lever och andas det som är den arketypiska sociala webben, blev ännu bättre på att använda den för att påverka och förändra samhället. Det är det som verkligen skulle göra rättvisa åt det där vi brukar säga, att gränsen mellan köttvärlden och internet är konstlad.
