När jag röstade första gången var jag klädd i kostym. Det var min mörkblå studentkostym, med den röda slipsen till. Det var ett infall, men jag var helt med på att det var viktigt och högtidligt att rösta. Trots det: Om någon hade frågat mig då, hade jag nog sagt att jag stod över partipolitiken. Det fanns ju större frågor, av existentiell och andlig natur. Behovet av en transcendent förståelse av kärleken, Västerlandets undergång: Ni […]
Ny höst, ny lägenhet. Ett rum och kök, parkettgolv, vitmålade väggar, högt i tak. En genomgående, ljus lägenhet. Köket, det är nästan det bästa, har gasspis och en utsikt över idylliska Västra Sorgenfri. När jag ser ut har jag ABF-huset på höger hand, rakt fram gör Mäster Palmsgatan en mjuk böj ner mot den lummiga kyrkogården. Åt vänster finns Amiralsgatan och sen klubbarna, den billiga maten på Möllan och så mitt kontor på spatseravstånd. Det […]
Eskilstuna – Stockholm – Malmö Jag arbetade i mellandagarna, och tillbringade fyra nätter på ett litet hotell på Söder i Eskilstuna. Ägaren till det där hotellet berättade, att en dam en gång på femtiotalet ville driva hotell mellan de två fyravåningshusen. Så, då det byggdes en huskropp där, ihop med hyreshusen. Sedan dess har det varit ungkarlshotell en period, sen solarium och nu är det hotell igen. Beatles ska ha bott här 1963. Jag undrar […]
Malmö ”Det här skrivs aldrig igen”, intygar han, och räcker över boken till mig. Jag släpper hundralappen på bordet. Tar boken och tittar sen: ”Till Gabriel från Björn Ranelid. Operagrillen 26.10.2009”. Det är en bättre kväll på Operagrillen och talkshowen Varandra, med Björn Ranelid som ståuppande gäst. Jag inser att ska jag köpa någon bok av honom så är det hans samlade aforismer och metaforer på svenska, franska, engelska och tyska. Och ska det ske, […]
Jag har flyttat skrivbordet ungefär en och en halv meter till vänster. Varför kom jag inte på det tidigare? Som ett helt nytt rum. Nu får väggbonaden med ”Carpe Diem” som jag broderade i högstadiet en naturlig plats över pappershögarna, och jag behöver inte ens flytta den. Jag kan fortfarande titta ut över Simrishamnsgatans tak, om jag vrider på huvudet några grader. Men jag måste flytta mina bordshögtalare, de står snett nu. Jag lyssnar sedan […]
Går det att säga med en gång vilken som är årets tråkigaste dag? Kan man känna sig själv och sina framtidsplaner så väl? Det är en skön tanke, att det bara blir bättre och bättre från denna dag. Förvåren är en död flodbädd. En riktigt dammig sådan. Jag har också varit på landet nu i påsk, mött våren, rensat bland döda löv och ogräs med krattan i hand, men åkte till stan lite tidigare för […]
”Tillbaka!”, ”Tillbaka”, Till-ba-ka!”, ”Ni som älskar Palestina, kom tillbaka”. Arrangören på scenen har redan skrikit sig hes och verkar handfallen. Så fort hela demonstrationståget är framme vid scenen framför Malmö Stadion, ungefär halv två på eftermiddagen, rycker de svartklädda snabbt fram i vänstra flanken, mot Baltiska hallen. Mot polisens mur av bilar. Där står konfrontationen. En maskerad man klättrar upp på en av polisbussarna och sparkar av blåljus, innan han hoppar ner igen. Fotograferna rusar […]
Malmö Alla hjärtans dag kom och gick, alla den här lägenhetens ensamseglare på erotikens ocean var ute den natten. Låt vara trots allt mer inriktade på kemisk glädje, i form av etanol. Det var en sådan där natt alla har olika versioner av, om vad som egentligen hände, man hittade konstiga blåmärken på oväntade ställen på kroppen, morgontidningar stals och det var oklart hur många, eller vilka, som sov i vilka sängar eller vilka lägenheter. […]
Malmö Om Katrine Kielos och Mona Sahlin någon gång kommer att sätta sig i samma regering, föreställer jag mig att de kommer att lyssna på Bruce Springsteen tillsammans för att underlätta teambildningen. Barbro Hedvall påpekar att Springsteen är en stor förebild för socialdemokraternas femtio- och sextiotalister, men Bossen vinner hela tiden nya beundrare. (Vilket förklaras av en av mina käpphästar: Att åttio- och nittiotalets samhällsförändringar inom västvärlden ännu verkar små och obetydliga jämfört med sextio- […]
Jag har många gånger undrat varför jag hyser en sådan motvilja mot ett frossande i TV-serier. Jag har målat upp någon slags bild av ett sambopar i 25-årsåldern som sitter i en lägenhet ovanför Möllevångstorget, och istället för att vara ute i stadens liv och must och skapa sin egen telenovela, tittar på The Wire och tycker att det är ju nästan som Malmö med maffiamord och de fjärmar sig från verkligheten och det sociala […]