Vita väggar, utsikt: svart fond av glitter, blinkande torso. I centrum ett annat fjortonvåningshus. Fönster mot gården. Högt över stan. Ikväll är lägenheten höljd i mörker, elen slås på imorgon. Idag: gatorna upp och ner. Nu är jag här i Malmö, och ska på något sätt fortsätta resan i en halvt främmande, halvt ganska välbekant stad. Den har aldrig varit min, det är så många skikt av välbekanta kvällar, dagar och veckor, riktigt fina minnen […]
Jag går på Britta Persson och The Top Quality Band på Tiffany’s. En rak och okomplicerad spelning. En enkel och avskalad sättning, gitarr, klaviatur och trummor, dragspel och elgitarr plockas fram vid behov. ”You are not my boyfriend”, nya singeln (kort och enkel text om tillkämpade känslor… och enkla konstateranden som inte alltid är så enkla att ta till sig), och gamla mikrogenombrottslåten ”Defrag my heart”, sätter sig. Det är en klyscha men det är […]
Första kvällen på Hikers Hostel i Veliko Tarnovo: Stillsamma samtal på altanen. Detta är vår motsvarighet till pensionatslivet, förkrigstidens europeiska semesterliv. Här kunde Hercule Poirot konverserat men det är en communications-student, webbkille, från Utrecht som lagt upp en playlist med Global Communication. Aftonens svalka lägger sig över trädgårdsterasserna, bakom plommonträdet en mycket imposant vy över Tsarevets, borgen på berget mitt i klyftan, det medeltida bulgariska rikets politiska och religiösa maktcentrum. Andra kvällen är det mer […]
Baščaršija och Ferhadija och vidareBasarerna. Bakom kröken, bakom de habsburgska kolonialfasaderna öppnar sig denna förmoderna stad i staden, tidlös kommers. Kolröken och doften av grillat kött, blankslitna kalkstenskullerstenar, ”I’m a muslim, don’t panic”, står det på T-shirten och här är locals med sjal och backpackers i slitna dreads. Fortsätter man västerut, gatulivet ändrar karaktär, spårvagnar, trådbussar, från oidentifierade västeuropeiska stader, utplanterade. Ambassader, NATO. Längs med Ferhadija, gatan som blir mer och mer Vaci utca eller […]
Vipavska Dolina, Slovenien Anlände till Ljubljana med sista tåget efter en dags resa genom alplandskap, gröna sluttningar. Togs genast till Metelkova, ockuperade gamla armébaracker med klubbar, gallerier och liknande. Mosaikväggar, grillverandor och drivor av gamla fåtöljer, överallt folk, nu på sommaren inte så mycket studenter men utlänningar från det intilliggande hostelet. Ljubljanas Christiania. Dagen efter: radion toppar med att de börjat riva en av byggnaderna. Gentrifiering. Efter en dag i stan, en vacker centraleuropeisk ganska […]
Tidig morgon utanför klubbarna Jag satt en kväll på Diuna, gick ut från den ensamma lägenheten (varhelst det finns vita tomma väggar kan ensamheten slå till), för att omge mig med människor. I den rödbelysta loungen, fler IKEA-artiklar än någonstans på denna sidan Östersjön antagligen. Hann inte mer än komma in, blickar, ord. En kille knäppte till löst på halmhattens brätte: ”Przepraszam? Renoir?”. Sedan hann jag inte mer än sjunka ner i den orangea […]
Nu är det alltså naturvetenskapligt belagt: Polen är hetast just nu, i Europa… 31 grader. Om man får tro den lokala Metro-upplagan, s. 18. Fast det är vissa tvetydigheter vad gäller Stockholms temperatur. Här är iallafall för kvavt för att arbeta och för kvavt att vara ledig, värmekoma bakom tjocka, gulbruna plyschgardiner. Tre, fyra sömnsjok. Läser vidare i Foer, tar med mig dagboken till Kafka. Ett limbo, utan arbete eller fest, en vändpunkt. Sommaren har […]
Tiden går och tiden gick, nu sitter jag i en öde VM-lounge, Cirkus Hostel, Rosa-Luxemburg-Platz. Lämnat W-wa för denna gång, och med det alla vännerna. Vemodet hinner aldrig i kapp resenären, men saknaden finns alltid där, någonstans, förhoppningsvis som ett glatt minne. Sista natten på Czarny, åh vilket party… Animal behavior. Fast mestadels lugnt. Och beatpoeten: en man som cirklar runt och då och då bryter in i någon pågående konsert, med sin ständiga, flödande […]
Första riktigt varma sommardagen. Equality days. Utanför Sejmen råder förväntan, det är min första prideparad. Eller – det är ju inte LGBT Pride längre – utan Equality, Równości. Känns här i Warszawa som en angelägenhet för mig. Biedron, de andra arrangörerna och de tillresta parlamentarikerna klättrar upp på lastbilen, flaggan ligger klar. Och poliserna finns på plats för att skydda tåget den här gången. Så runt halv två igång. Europa = Tolerancja står det på […]
En natt. Eller två egentligen. Eller många, det flyter lätt ihop. Czarny Lew är alltings början och slut. Trots att platsens ande, han visade sig heta Jerzy, inte har synts till på en månad. The mana is still left though. De andra kallar honom ”Shamanen”. Nå, efter ”Vi älskar Norden” på Jadło. Karol och gänget fick avbryta tidigt, hade just satt mig tillrätta framför Björk, Vespertine Live at the Royal Opera House. Var för bra, […]