…dock en öl. Och en i sanning mycket bra dag.
En dag i livet
Det är så att allt arbete kommer på en gång, ofta. I dag besök på en statlig myndighet där det fortfarande serveras bricklunch i egen matsal, och ärtsoppa varje torsdag. I dag pyttipanna. Jag var där och deltog i vidareutbildning av räddningsledare.
Sen tillbaka till stan och lektion för mina nybörjare, snart inte längre nybörjare, i svenska. Och sen… mer som ligger på hög.
Samma visa i morgon, men det bli åtminstone indiegympa på kvällen. Och kanske sen en öl vid en eld.
Radio och… någonting mer
Varför har jag inte sett detta förut? Att göra reportage till tecknade serier, det har jag sett, men radioman som jag är har jag ändå inte (eller just därför) inte funderat på detta fantastiska sätt att gå till väga med gamla intervjuband.
Blank on Blank gör helt enkelt animerade filmer av gamla intervjuspår. Ray Bradbury, John Lennon, Maya Angelou, Fidel Castro, Heath Ledger, Robin Williams, John Coltrane… för att bara nämna ett fåtal.
Obönhörlig gång
Körsbärsträden där har redan blommat över. Det kan de väl inte ha gjort, tänker jag på väg upp för backen till Kirsebergs torg. Men sådant är just vad de gör, de där träden.
Avklingande helg
Det här var helt enkelt en väldigt njutbar festival, Intonal. Inkonsts lite svåranvända lokaler möblerades, avskärmades och utnyttjades så att det kändes just som något nytt, en festivalklubb någon annanstans. Och den – som jag tyckte – lättillgängliga njutbarheten sammanfattar nog både intrycken från Ephemera och BNNT och det avväpnande nördiga i Acousmatic for the People, där det gick att sitta i djup kontemplation (någon gick till och med upp på scenen och gjorde olika liggande positioner) eller bara med ett saligt leende. OK, it’s not for everyone, men vilken musik är det?
På fredagskvällen var jag och fick mig till livs hårda beats från Zamilska och RSS Boys i den alldeles perfekta lokalen Sorgenfri Kultur. Där stod jag i toalettkön och diskuterade kommande projekt rörande rätten till staden med min kollega, och fick sen ensam uppmaningen av någon annan i kön att fortsätta diskutera.
BNNT
Det här två-killar-med-masker-som-rör-sig-intensivt-och-har-konstiga-instument: Det blir förvånande ofta ändå väldigt bra, mot vad det låter som.
Här BNNT från Intonal ikväll.
I varierande tonalitet…
…är akter, samtal och installationer på Intonal i full gång. Innovativast är nog doft- och ljudinstallationen Ephemera, som också är en parfymkollektion.
Fest i helgen
Förutom Intonal som alltså är en alldeles ny festival i Malmö som inte får missas, så finns det annat att göra i helgen:
• Fredagen kan inledas på Media Evolutions After Work, som bara kanske är världens bästa, men i varje fall väldigt lyckad. Det brukar vara mer av förfest än företagsmingel, möjligen tvärtemot vad man skulle kunna tro. Frejdigt och fullt av folk.
• Till stor glädje för mig blir filmfestivalerna bara fler och fler, och Balkan New Film Festival kommer till Panora nu i dagarna. Om det är något jag inte vill missa så är det filmatiseringen av Goran Vojnovićs Blattejävlar! (Cefurji raus!) på lördag eftermiddag. Den visningen krockar med Mats Almegårds samtal med Aleksandra Grünholz i Gram[m]ofon på Intonal – lite synd, men det är ju trots allt en podd som går att lyssna på senare.
Berlin vaktar tronen
Jag läser Nina Lekander om varför Berlin fortfarande är Berlin, och alltså inte har släppt den titeln till någon av alla de aspirerande pretendenterna. Och jag har faktiskt börjat fundera på en spontanresa. Det var alldeles för länge sen.
Eller en lite mindre spontan: Tåget som jag åkt så många gånger fram och tillbaka via färjan med, har nu fått en egen lågpriskalender. På tiden i striden mot bussar och flyg.
Redan i helgen blir det lite av Berlin – och Kraków – här i Malmö. Intonal, festivalen där Inkonst för första gången samarbetar med såväl CTM och Unsound. Etwas noch nicht gehörtes!
En sång från någon annanstans
Att sitta på en krog och plötsligt höra en sång som i minnet hör hemma någon annanstans – det är en särskild känsla. Nu sitter jag på Mässingshornet och plötsligt – helt oväntat en sång från det inre rummet som jag fick skickad över Skype från Polen, och sen hörde till eftertexterna till filmatiseringen av Wojna polsko-ruska pod flagą biało-czerwoną av Dorota Masłowska. Låten heter ”Ja soldat”, av 5’nizza från Charkiv.