Jag har flyttat skrivbordet ungefär en och en halv meter till vänster. Varför kom jag inte på det tidigare? Som ett helt nytt rum. Nu får väggbonaden med ”Carpe Diem” som jag broderade i högstadiet en naturlig plats över pappershögarna, och jag behöver inte ens flytta den. Jag kan fortfarande titta ut över Simrishamnsgatans tak, om jag vrider på huvudet några grader. Men jag måste flytta mina bordshögtalare, de står snett nu. Jag lyssnar sedan igår mycket på Martin J. Thörnkvists Topp 100 från 00-talet.
Alltså: Man behöver inte så många mentala nya pennskrin, som iPod Touchar eller liknande, för att komma igång till hösten.
Nu ringer Nils på och vi ska laga kålpudding och lägga upp strategin för morgondagens Malmö/Sverige/Europa/värld. Jag har redan förberett diskussionsunderlag, sent igår satt jag och skrev snabbt ner vad som kom för mig, och fick ihop fem brandgula post-it-lappar med nyckelord: ”Den positiva uppoffringen”, ”BYGG NY FÖRSTÅELSE, FÖRMEDLA DEN PÅ ALLMÄNNA ERFARENHETER”, ”Equality is better for everyone”, ”ENKELHET i budskapet”, och så bäst ”Man måste våga säga vad man menar och mena vad man säger”, från Kielos.
