Den höst de modiga kallar vår… Nu börjar höstsäsongen, rentrée, återinträdet i verkliga livet. Har redan gjort, har jag märkt. (Köpte pennskrin, gjorde man förr.) Känna hög luft och vandra stigen fram, det här livet… Orientera sig, motvilligt eller nyfiket, i modet, det nya nu. Och finna ut det gamla som omgivningen kommer att se som nytt: Min lila garderob? Och diverse tankar.
Drev omkring i Malmö i tisdags, sökte efter burek… Vandrade förbi Triangeln bort mot Möllan, ett vagt minne av jag sett en skylt om detta mellan Möllevångstorget och Södervärn. Men det fick bli ćevapčići istället. Hade precis läst om avspärrningarna runt Gustav, imponerades dagen innan av mängden valstugor och partier, och ganska hyggliga partier jämfört med i många andra länder. Ingen kommer undan politiken, i dessa dagar stämmer det på fler sätt än annars. Och det är faktiskt valreklam som får mig att flyta söderut i minnenas ström när jag läser ”Partia Zielonych – To my jeste my o krok do przodu”, ( …det gamla teaterförrådet i Powiśle… muralmålningen, Zieloni 2004…) eller ”Stranka za zaštitu životne sredine, Zeleni /Mi smo ti koji su korak ispred”. ( …Zeleno betyder grön… ) Malmö är det närmsta man kommer Centraleuropa (och Balkan) i Sverige, jag låter min resa fortsätta med Skånetrafiken och samma sandaler. Och det är också ett beslut: att behandla den staden som jag behandlade Warszawa. Vad det innebär… vet jag inte riktigt, det blir en spännande resa och fortsättningen visar sig här. Är det tänkt.
Men nu sitter jag i Kalmar. I kväll spelar Britta Persson på Ernestos nya popklubb (!)
—
Hoppas få igång något internationellt samtal här också, så nu, nu finns det en internationell edition. A new edition of this blog in English! Finally!
Update: Pardon my French…
