”And that’s why I don’t like Russians…” säger Andrzej. Han förklarar varför det blev de vitryska vagnarna istället för de ryska, vi fick välja. Vi har just bordat Varna-Minsk-Expressen i Tjernivitsi, mot Lviv, och slagit igen dörren till kupen. Jag och två polska historielärare. Pidgin polish igen, mosze po polsku, när engelskan sviker. De är över trettio, läste ryska i skolan.
Varför han inte gillar ryssar? Jo, han är från Katowice, och som så många andra därifrån blev hans familjs gamla hemstad, Lwow, tömd på polacker efter kriget och sovjetisk.
Tar vägen väster om Moldavien alltså. Det var något symboliskt i detta kanske, till Donau men inte längre…
I Tulcea: Det smutsgröna vattnet breder ut sig framför mig, bakom alla pråmarna. Bortom denna arm, ytterligare delta, inga vägar. På promenaden bakom mig: Riverfront developement. En båt i veckan, kanske, går till Izmaijl (den ukrainska orten där järnvägen slutar), säger den gamle sjöbussen som passande nog hänger vid kajen bakom busstationen. En lokal fixare erbjuder sig att köra mig i ilfärd, methanolblandning, uppströms till Galaţi. Där kan man korsa gränsen, och där går färjor… som kanske, vem vet, stannar till vid Izmajil. Det blir inget Odessa.
истинно сказано ”Курица не птица – Польша не заграница”.
кому они наболт сплющились?
rätt sagt ”Hönan är ingen fågel, Polen är inget utland”
Vem fan bryr sig o polacker?
Det är sant att polacker till slut inte ter sig så utländska, jämfört med alla fördomar iallafall, för en svensk, eller för ryss heller antar jag (av delvis andra orsaker).
Sant också, få bryr sig om polacker eller Polen (de själva gör det desto mer), därav för mig en anledning (av många) att bo och resa här, och att skriva om Polen och polacker.
När det gäller Lwów/Lviv och Polens ändrade gränser efter andra världskriget: Vissa polacker (som kanske inte kommer från de berörda områdena) är istället tacksamma, använder det ordet i brist på bättre, över att ha fått en etnisk homogen stat av Uncle Joe… Studsade lite när jag först hörde det, men grunden för denna tanke är jämförelsen mellan Polens framgångsrika nittiotal och det sönderfallande Jugoslaviens nittiotal.
Och tack för översättningen, anonymous, den här gången…