Fötterna smeker mot nött trä, trasmattor och gräs. Kroppen känner sig hemma. Men frågan är var själen är någonstans. Midsommar på bergssluttningen, i en stor skog som blev kvar i mitten av södra Sverige. My heart’s in the Highlands. But I can only get there one step at the time. Den här gången; en kort reträtt, komma hem, allt det nya bleknar bort som en dröm… Men kommer tillbaka? Språket försvinner verkligen fort, som efter […]
Tiden går och tiden gick, nu sitter jag i en öde VM-lounge, Cirkus Hostel, Rosa-Luxemburg-Platz. Lämnat W-wa för denna gång, och med det alla vännerna. Vemodet hinner aldrig i kapp resenären, men saknaden finns alltid där, någonstans, förhoppningsvis som ett glatt minne. Sista natten på Czarny, åh vilket party… Animal behavior. Fast mestadels lugnt. Och beatpoeten: en man som cirklar runt och då och då bryter in i någon pågående konsert, med sin ständiga, flödande […]
Första riktigt varma sommardagen. Equality days. Utanför Sejmen råder förväntan, det är min första prideparad. Eller – det är ju inte LGBT Pride längre – utan Equality, Równości. Känns här i Warszawa som en angelägenhet för mig. Biedron, de andra arrangörerna och de tillresta parlamentarikerna klättrar upp på lastbilen, flaggan ligger klar. Och poliserna finns på plats för att skydda tåget den här gången. Så runt halv två igång. Europa = Tolerancja står det på […]
Sverige är det enda land i världen som inte är nationalistiskt. På så sätt står vi som en civilisationens fyrbåk, en upplysningens och demokratins ledstjärna en annars medeltida värld av frenetiskt flaggviftande grottmänniskor. Så, lätt modifierad, ser den svenska nationalistiska självbilden ut. Den svenska nationalismen är djupt subliminal. Omedveten. Och därför, påstår jag, mer svårhanterlig än exempelvis dansk eller norsk. De fördomar vi har svårast att göra upp med är just de vi inte ens […]
En natt. Eller två egentligen. Eller många, det flyter lätt ihop. Czarny Lew är alltings början och slut. Trots att platsens ande, han visade sig heta Jerzy, inte har synts till på en månad. The mana is still left though. De andra kallar honom ”Shamanen”. Nå, efter ”Vi älskar Norden” på Jadło. Karol och gänget fick avbryta tidigt, hade just satt mig tillrätta framför Björk, Vespertine Live at the Royal Opera House. Var för bra, […]